Dagens ekonomi är mestadels linjär på så sätt att vi tar ut råvaror och tillverkar produkter som konsumeras och sedan slängs, vilket ger en negativ miljöpåverkan.
Regeringen har beslutat att Sverige behöver ställa om från en linjär, fossilbaserad ekonomi till en cirkulär, biobaserad ekonomi för att vi ska leva upp till de internationella klimatmålen samt målen i Agenda 2030.
– Med cirkulär ekonomi, eller kretsloppsekonomi, menas en ekonomisk modell som bygger på ett kretslopp snarare än en linjär process. Det kan innebära att från början designa med detta i åtanke, använda energi från förnybara källor och se till att avfall i ett system kan bli näring i ett annat. Biogas är ett lysande exempel på detta, säger Louise Blom, marknadsansvarig på Ørsted Sverige.
Så här kan du vara med och bidra till att uppnå FN:s hållbarhetsmål i Agenda 2030 genom att gå över till biogas.
Ökad affärsnytta skapar incitament
Den cirkulära ekonomin ökar också affärsnyttan genom att använda material och resurser mer effektivt samt öppna för mer långsiktiga kundrelationer. Näringslivet har därför en central roll i utvecklingen, och allt fler företag har siktet riktat mot en cirkulär framtid – exempelvis
ABB, Electrolux, SKF, Volvo Cars, Bombardier och Toyota Material Handling.
Genom att underhålla, återanvända och återtillverka har
Toyota Material Handling sedan 2013 lyckats öka antalet sålda andrahandstruckar med 40 procent i Europa. Samtidigt har antalet skrotade truckar minskat med 22 procent.
Spara kostnader för energi och utsläpp
Den cirkulära modellen innebär att tänka proaktivt och göra rätt från början, i stället för att i efterhand betala för miljöpåverkan, restprodukter och återvinning av giftiga produkter. Genom att använda förnybara alternativ sparar man in kostnader för material, energi och koldioxidutsläpp.
Ett exempel är den svenska matproducenten Santa Maria. Förutom att använda 100 procent biogas som bränsle i sina ugnar, designar man förpackningar så att de blir lättare att sopsortera och återvinna. Exempelvis byter den mycket populära produkten kokosmjölk från konservburk till kartong,
vilket minskar utsläppen av växthusgaser från förpackningar med 81 procent.
– Att som matföretag arbeta med hållbarhet innebär att ta ansvar för hela kedjan, från inköp av råvaror till färdig produkt. Genom den här förändringen minskar vi till exempel utsläppen av växthusgaser med 796 ton,
säger Therese Arvidsjö, Hållbarhetschef på Paulig, som äger varumärket Santa Maria.
Endast en tredjedel arbetar cirkulärt
En marknadsundersökning genomförd av nätverket Cradlenet visar dock att endast en tredjedel av Sveriges största börsbolag arbetar med cirkulär ekonomi idag. Som de fem främsta hindren anger de lagstiftning, kvalitet och tillgång på återvunnet material, höga kostnader för återvunnet material, låg kunskap och bristande affärsmodeller.
– Undersökningen visar tydligt att många företag inte har insett att förändringens vindar blåser och att de riskerar att se sin linjära affärsmodell försvinna inom bara några år, säger Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells
i en artikel på Svenska Miljöinstitutet.
Starkare relation när produkt ersätts med funktion
Det statliga forskningsinstitutet RISE samverkar med universitet, näringsliv och samhälle för innovationsutveckling.
– Ytterligare ett motiv för företagen att ändra affärsmodell är att de skapar en relation till kunden. I en linjär ekonomi slutar ofta kundkontakten efter att produkten är såld. Genom att hyra ut skapas en relation mellan kund och företag, som då kommer att ta fram produkter som kan uppgraderas, såväl tekniskt som estetiskt,
säger Mats Williander som är forskare på RISE.
Digitaliseringen möjliggör nya affärsmodeller
En central parameter för den typen av lösningar är digitaliseringen, som gör det möjligt att utrusta produkter med sensorer som ger information om hur produkterna används och när de behöver underhållas.
– Tack vare digitaliseringen är det mycket lättare att sälja en tjänst istället för en produkt idag jämfört med för 20 år sedan, säger Mats Willander.
