Ørsted tackar för möjligheten att lämna synpunkter på SOU 2025:47 Elmarknadsutredningen ”Spänning i tillvaron – hur säkrar vi vår framtida elförsörjning?
Ørsted är ett globalt företag med huvudkontor i Danmark och världsledande gällande utveckling, byggnation och drift av havsbaserade vindkraftsparker. Företaget har idag 10,2 GW installerad havsbaserad vindkraft runt om i världen och håller på att förbereda byggnation av ytterligare 8,1 GW. Örsted finns bland annat i Danmark, Tyskland, Polen, Nederländerna, USA och Taiwan. I Sverige har Ørsted en portfölj med havsvindsparker i både Östersjön och Kattegatt.
Företaget jobbar också med landbaserad vindkraft, solcellsparker, energilagring samt bioenergianläggningar.
Då det är en gedigen utredning som lämnats till regeringen, med många olika frågor, har vi valt att fokusera våra synpunkter till de delar av förslagen som handlar om hur framför allt havsbaserad vindkraft kan bidra till det svenska elsystemet.
Sammanfattning av Ørsteds åsikter gällande Elmarknadsutredningen
- Vikten av att säkra tillgång till nätanslutning och elleverans för industrins omställning
- Tydligare statlig roll i omställningen av energisystemet där staten har möjlighet att planera för havsbaserad vindkraft
- Statligt stöd för stora och kapitalintensiva elproduktionsenheter med långa ledtider är nödvändig och där teknikneutrala dubbelriktade differenskontrakt för storskalig elproduktion bör införas
- Uppdra till relevanta myndigheter att stärka beredskapen för Sveriges energiförsörjning
Vikten av att säkra tillgång till nätanslutning och elleverans för industrins omställning
För att göra det möjligt att nå klimatmålen och tillgodose det svenska näringslivets behov av el på konkurrenskraftiga villkor krävs en omfattande elektrifiering. Den svenska industrins elförsörjning är avgörande för landets konkurrenskraft och omställning till ett fossilfritt samhälle. Energimyndigheten har tagit fram scenarier där de gör analysen att Sveriges samlade elbehov förväntas bli mellan 264 och 349 TWh år 2050, beroende på om vi får en låg eller hög elektrifieringstakt. Enligt Energimyndigheten är det främst stora satsningar inom industrin som är den bidragande orsaken till det ökade behovet. Det är också det som ligger till grund för den nya energipolitiska inriktningen som regering och riksdag beslutat om och där satt ett planeringsmål för elsystemet på 300 TWh till 2045. Det motsvarar en dryg fördubbling jämfört med dagens elanvändning och är framför allt en följd av de stora industriella satsningarna för att fasa ut fossila bränslen inom industri- och transportsektorn.
Industrins möjligheter till att ta investeringsbeslut för de här industriella satsningarna börjar med en säkrad tillgång till nätanslutning och elleverans till konkurrenskraftiga priser. Därför behöver besluten om ny kraftproduktion komma först. En hög elektrifieringstakt betyder att industrin växer och Sveriges konkurrenskraft stärks.
Tydligare statlig roll i omställningen av energisystemet
Ørsted anser att för att få till en hållbar och säker elförsörjning med hög acceptans behövs det en mix av olika energislag. Därför är det viktigt att se över förutsättningarna för både vatten-, sol-, och vindkraft, lagringsmöjligheter med batterier och gasturbiner med mera. Med det sagt har Sverige eller Europa varken byggt eller ställt om ett helt energisystem utan statlig inblandning, exempelvis när vattenkraften eller kärnkraften byggdes.
För att få till stånd den mångfald och volym av investeringar i elproduktion som krävs på rätt plats och vid rätt tidpunkt delar Ørsted utredningens bedömning att marknaden inte på egen hand kommer att kunna lösa detta. Här har staten en viktig roll att med hjälp av relevanta expertmyndigheter peka ut vad som är rätt tid och rätt plats i syfte att göra de avvägningar som krävs mellan olika riksintressen i syfte att öka elproduktionen.
Vi välkomnar det nya planeringsuppdraget som Svenska Kraftnät har fått och ser det som en början på ett arbete för att försöka få till en bättre styrning av Sveriges elproduktion i syfte att skapa långsiktiga förutsättningar för företag och industri att våga investera i alla delar av vårt land. Här behöver Svenska Kraftnät samordna sig med andra relevanta myndigheter såsom Energimyndigheten och Försvaret för att kunna klara ut de olika intressekonflikter som kan råda för att Sverige både kan öka vår konkurrenskraft och stärka vår beredskap.
I den geopolitiska osäkerhet vi kommer leva med under lång tid är det viktigt för staten att stärka vår beredskap när det gäller energiförsörjning, vilket i sig kräver statlig inblandning och stöd för att uppnå en högre beredskap vid en krig- eller krissituation.
Statens möjlighet att planera för ny havsbaserad elproduktion
Staten kan visserligen påverka takten av utbyggnaden av sol- och vindkraft på land genom ändringar i lagstiftningen, men det är i mångt och mycket privat mark som tas i bruk och därmed påverkas eventuella beslut om tillstånd och acceptans av andra parter än regeringen. Det som staten själva råder över är beslut om havsbaserade vindkraftparker i ekonomisk zon, efter en tillståndsprövning, och kan därmed planera för hur mycket och, inte minst, vart det behövs som mest. Regeringen har också möjlighet att redan idag ge stöd för havsbaserad vindkraft i enlighet med de statsstödsregler som gäller i EU. Det finns dessutom en rad olika aktörer på marknaden som gör att det finns konkurrens på marknaden och därmed ökar kostnadseffektiviteten.
Statligt stöd för stora och kapitalintensiva elproduktionsenheter med långa ledtider
Vi delar också utredningens bild, och där vår erfarenhet är, att det är de stora och kapitalintensiva produktionsanläggningarna med stor samhällsekonomisk påverkan, lång ekonomisk livslängd och längre ledtider innan driftsättning som behöver statlig inblandning. Den höga initiala investeringskostnaden och den långa återbetalningstiden skapar en förhöjd riskprofil som få kommersiella aktörer kan möta. Det är de säkra stabila intäktsströmmar över anläggningens livscykel som sänker kapitalkostnaden och möjliggör investeringsbeslut. För oss företag som vill göra dessa miljardinvesteringar för storskalig elproduktion är det därför av största vikt att det finns en långsiktighet och en förutsägbarhet för att kunna ta de beslut som behövs för att vara en del i arbetet för att säkra framtida elförsörjning i Sverige. Medan det är många aktörer som bygger sol och vind är det bara en eller få aktörer som är villiga att bygga kärnkraft i Sverige, något som riskerar en utebliven konkurrens om inte det statliga stödet för storskalig elproduktion är teknikneutralt.
Södra Sverige specifikt har ett stort behov av ny storskalig elproduktion och eftersom landbaserad vind har svårt att nå de volymer som krävs, är det framför allt havsbaserad vindkraft som kan tänkas vara på plats och som har goda förutsättningar inom en rimlig tidshorisont och till mest fördelaktiga villkor. Det är också genom att öka produktionen i elområde fyra som ger mest utdelning för Sveriges elproduktion som helhet.
Sverige har bra förutsättningar för havsbaserad vindkraft med lång kustremsa, havsområden med starka vindar och relativt grund havsbotten men riskerar att halka efter. Omkringliggande länder som Danmark, Tyskland, Nederländerna och Polen bygger nu ut havsbaserade vindkraftsparker tack vare statligt stöd. Här anser Ørsted att Sverige bör gå samma väg i syfte att både säkra Sveriges konkurrenskraft och stärka vår beredskap.
Införande av dubbelriktade differenskontrakt för kommande storskalig elproduktion
Precis som utredningen föreslår så anser Ørsted därför att dubbelriktade differenskontrakt är ett nödvändigt politiskt styrmedel som skulle ge Sverige en stabil och förutsägbar utbyggnad av fossilfri elproduktion och stödja elektrifieringen och därmed industrins omställning.
Modellen fungerar så att staten garanterar ett fast elpris för att säkra framtida intäkter och underlätta investeringsbeslut. Skulle elpriserna bli högre än det garanterade priset, återbetalar producenten mellanskillnaden till det garanterade fastpriset. Det är en modell som redan används för havsbaserad vind i andra länder i Europa och där det garanterade priset är fastställt från början.
Differenskontrakt som tilldelats genom en konkurrensutsatt process har historiskt bidragit till att säkerställa en snabb utbyggnad av havsbaserad vindkraft i exempelvis Storbritannien, vilket lett till reducerade produktionskostnader över tid. Fördelen med att införa differenskontrakt utifrån ett auktionssystem för havsbaserad vindkraft är att det finns många bolag på marknaden med kunskap och expertis, vilket ökar konkurrensen och därmed kostnadseffektiviteten.
Med det sagt anser Ørsted att det samtidigt att i en sådan process är av stor vikt att tillvarata de projekt som redan planerats för och där företag lagt ner både personella och monetära resurser att få de miljötillstånd som krävs och att hitta de ställen längs med kusten som ger mest effekt.
Uppdra till relevanta myndigheter att stärka beredskapen för Sveriges energiförsörjning
Vi delar också utredningens slutsats att beredskapsfrågan behöver utredas med syfte att tydliggöra ansvarsförhållandena för och mellan de aktörer som har uppgifter inom elberedskap för fredstida krissituationer och höjd beredskap. Här behövs en mer samordnad planering av behovet av förmågor i olika situationer.
Med det sagt finns det redan nu exempelvis på länder såsom Polen som har valt att inkludera säkerhets- och försvarsaspekten i de villkor som ligger till grund för byggandet av havsbaserad vindkraft. Ørsted hade gärna sett att svenska regeringen hade haft samma ingång i frågan i stället för att av försvarspolitisk risk säga nej till 13 havsbaserade vindkraftsparker den 4 november 2024. Här hoppas vi att Försvarsmakten kan få ett uppdrag att i dialog med vindkraftsproducenter hitta en väg framåt där vi både säkrar en inhemsk elförsörjning och stärker vår beredskap.
Med vänliga hälsningar
Ørsted AB